Informationssäkerhetens paradigm

På svenska är ”säkerhet” ett begrepp medan på engelska finns både ”safety” och ”security”. Begreppen används i kunskapsområden relaterade till säkerhetsfrågor som till exempel inom trafiksäkerhet. I korthet innebär safety åtgärder för att motverka oavsiktliga fel, misstag, negativa avvikelser, produktfel o.s.v. medan security är skydd mot avsiktliga, antagonistiska hot.  Det är en avgörande skillnad mellan de risker som safety-åtgärder avser att reducera jämfört med security-relaterade risker. Information security är också ett område som traditionellt varit inriktat mot antagonistiska hot vilket i hög grad har övertagits av de svenska aktörerna inom informationssäkerhetsområdet.

Både på engelska och svenska är spåren från denna bakgrund mycket tydliga.  Jag har länge funderat över varför det rådande paradigmet inom informationssäkerhetsområdet fortfarande är så inriktat på antagonistiska hot. Det anspråkslösa empiriska material som finns kring vilken typ störningar i informationshanteringen som ger stor verksamhetspåverkan tyder ju snarare på att det stora problemet ligger i exempelvis bristande uppdateringar i it-lösningar. Om syftet med informationssäkerhetsarbetet är att reducera störningar som påverkar olika verksamheters möjlighet att upprätthålla sin leverans med acceptabel kvalitet så förefaller fokuseringen på antagonistiska hot kontraproduktiv. Trots att jag tror att de flesta som sysslat med informationssäkerhet vet att det förhåller sig på det här sättet, både när det gäller hotbilden och fokuseringen på antagonistiska hot, är det märkligt besvärligt att föra en diskussion om frågan. Orsaken till att det är svårt att diskutera frågan är att security-begreppet skapat en hegemoni som så starkt styr synsätt och de underliggande begreppen och därmed skapar ett paradigm där andra synsätt utesluts.

Att tala om paradigm i samband med informationssäkerhet kan ju tyckas både paradoxalt och onödigt teoretiserande. Paradoxalt eftersom jag tidigare hävdat att informationssäkerhetsområdet är anti-intellektuellt och paradigm kan ju tolkas som ett akademiskt genomarbetat teoribygge. Detta är dock en felsyn eftersom ett paradigm ofta helt eller i delar är ett omedvetet tolkningsmönster, integrerat i iakttagarens blick. Det är också det som gör det svårhanterligt, paradigmet ligger som ett filter över verkligheten och gör att endast det som går att passa in i tolkningsmönstret slipper in. En situation som gjorde mig brydd och som kan illustrera paradigmets kraft var när jag deltog i ett arbete på en myndighet som förutsatte att vi kunde nå fram till en definition av vad en incident är.

Med min bakgrund i verksamhetsnära informationssäkerhet var det uppenbart att begreppet incident som måste innefatta alla typer av händelser i informationshanteringen som leder till störningar i verksamheten. Eftersom både it, informationshantering och informationssäkerhet har sitt existensberättigande som stödfunktioner för kärnverksamhetens processer så är grundorsaken till en störning för verksamheten irrelevant, antagonistisk eller inte. Detta synsätt delades dock inte alls av deltagaren som skulle tillföra ett it-säkerhetsperspektiv. Hen hävdade outtröttligt att endast händelser med ett antagonistiskt ursprung kan innefattas i begreppet incidenter. Buggar, uppdateringsfel och brister i rutiner, oavsett hur dramatiska effekter på verksamheten de får, är inte incidenter enligt detta synsätt. Varje möte i vår arbetsgrupp strandade på denna fråga. När jag försökte framföra att denna definition av begreppet, bortsett från allt annat, även skulle leda till stora praktiska problem eftersom det ibland kan ta dygn eller ännu längre innan det går att hitta orsaken till en störning. Ska de då räknas som incidenter och hanteras enligt fastställd incidentrutin eller inte? Och ska en organisation ha två olika rutiner för ”negativa händelser” i informationshanteringen beroende på dess upphov trots att verksamhetspåverkan är exakt den samma? Jag kan nu se orsaken till att vi inte kunde kommunicera på ett konstruktivt sätt i denna viktiga fråga var security-paradigmet så skymde sikten att de verkliga frågeställningarna försvann.

Att det skulle vara onödigt teoretiskt att tala om paradigm är kanske ett allvarligare felslut eftersom det är just den medvetna eller omedvetna teorin som stödjer oss i att hantera de högst praktiska frågor som leder till en bättre informationssäkerhet. Jag tänker ganska ofta på en organisation i flygbranschen där jag var konsult under några månader och intervjuade ett stort antal personer. Det slående var att alla som var oinvigda i informationssäkerhetens mysterier men väl insatta i trafik och kommunikation frågade om jag avsåg security eller safety när jag pratade om informationssäkerhet. För dem var distinktionen självklar och funktionell; att ha säkerhetskontroller på flygplatser för att förhindra terrorister är en viktig uppgift men minst lika viktigt är att ta bort isen från flygplansvingar så att planet fungerar på bästa sätt. Som passagerare är jag ytterst tacksam för den vikt som läggs vid safety-frågor som sannolikt har större betydelse för att så få trots allt blir skadade i trafiken generellt. Detta gäller inte bara flyget naturligtvis. Säkerhetsbältet i bilen skyddar mig inte mot terrorister men sannolikheten för att råka ut för en oavsiktlig trafikolycka bedömer jag som betydligt större och säkerhetsbältets påverkan på dödade och skadade i trafiken kan knappast överskattas.

Jag vill därför förorda att vi börjar arbeta mot ett paradigmskifte där ”Information Safety” blir lika prioriterat som ”Information Security”. Det betyder att något överge krigsretoriken med ständiga antagonister, attacker och hot och mer inrikta sig på ett kvalitetsarbete i den gråa vardagen, att prioritera upp uppdateringar, rutiner, dokumentation, planering och utvärdering på ett systematiskt sätt. Att kunna upprätthålla två samtidiga perspektiv är nödvändigt om vi verkligen vill att viktiga verksamheter ska kunna upprätthållas med tillräcklig kvalitet.

En reaktion på ”Informationssäkerhetens paradigm

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *