Alldeles nyligen lästa jag på Linkedin ett inlägg från en person som visserligen var välsignad med en ohejdad entusiasm men i lägre grad besvärad av ett kritiskt tänkande. Hen hade varit på It i vården 2023 och sett fantastiska it- och möjligen AI-lösningar för vården. Räddningen är nära för det mesta och så spännande! Problemet är, som så ofta, att de otroligt väl fungerande lösningarna som höljts i entusiasm inte finns i sinnevärlden utan är tankar, planer och "det skulle funka jättebra".
Detta är en trope i svensk digitalisering, att beskriva det icke-existerande och sälja skinnet innan björnen är skjuten. Här är två exempel till från den senaste tiden som är mycket goda illustrationer av tropen.
Värmdö kommun har alltså fått priset Årets digitaliseringskommun av en jury som inte till ringa del består av aktörer med starkt affärsintresse i att kommuner ska "digitalisera", dvs använda deras tjänster. Som en kommuninvånare kan man inte låta bli att tänka att det kanske skulle vara bättre om vi vore nöjda än att Google och Microsoft är det men det är en diskussion att återkomma till.
Vad som är särskilt intressant i artikeln är beskrivning av det kommunen väljer att lyfta fram som exempel på hur framgångsrik man är:
En av de lösningar som just nu prövas av rådet är en modell för att minska administrationen för socialsekreterarna. En handhållen enhet ska finnas med i socialsekreterarnas möten med klienterna och spela in samtalet.
– Den tar upp det som sägs och AI:n sorterar in informationen i journalen i realtid. Man går också igenom journalen innan mötet är slut så att man är överens om det som står där, berättar Birgitta Zaar, chef för individ- och familjeomsorgskontoret i Värmdö kommun.
AI:n strukturerar innehållet från möten under en utredning och sammanställningen utgör sedan underlag när socialsekreteraren ska besluta om insatser.
– Socialsekreterarna kommer inte att behöva skriva en enda journal eller en enda utredning. I dag lägger de ner massor med tid på att få till texten i utredningen, säger Birgitta Zaar.
Den prototyp för socialtjänsten som Värmdö tagit fram kommer att testköras efter jul och prövas i skarpt läge från mars.
Det är alltså återigen en lösning som knappt finns och varken testats eller än mindre utvärderats men där man ändå utlovar att medarbetarna inte ska behöva skriva en rad. Bortsett från sannolikheten i detta scenario så måste jag också som skrivande människa starkt ifrågasätta hur man skulle kunna göra en utredning helt i huvudet som har någon som helst kvalitet. De flesta vet att skrivande och utredande knappast går att separera.
Ett annat exempel som väckte mitt intresse var när Inera lade ut en nyhet på sin webbplats om en nyttokalkyl man gjort för fyra av sina tjänster. Det är svårt att se det som något annat än en inlindad typ av marknadsföring eftersom kostnadsberäkningar för kunden i egentlig mening saknas. Däremot utlovas redan i ingressen:
Ökad patientsäkerhet, bättre service till invånaren och frigjord tid motsvarande drygt 15 årsarbetare. Det är några av nyttorna som skulle kunna uppnås i en kommun med 85 000 invånare som går från att arbeta analogt och använda telefon, fax och post till att tillsammans med andra vårdgivare fullt ut nyttja fyra av Ineras befintliga tjänster för att utbyta information.
Inte heller detta är ju något som utvärderats som en befintlig lösning utan som ett framtidslöfte. Jag tyckte det kunde vara av intresse att ställa en begränsad fråga för att försöka förstå hur man egentligen hanterat kostnadsaspekten för kunden. Informationssäkerhet är ett ständigt eftersatt område inom vården och något som också är en kännbar utgift både i tid och andra resurser om det ska fungera i en så komplex verksamhet som vården. Eftersom man på nyttosidan gått ner ända till portokostnader tycker jag att det är rimligt att ändå försöka ringa in vad den föreslagna lösningen skulle innebära när det gäller säkerhet. Detta nämndes dock överhuvudtaget inte i analysen.
Därför skickade jag iväg följande fråga:
Jag har läst den nyheten https://www.inera.se/in aktuellt/nyheter/sa-stor-blir-nyttan-nar-befintliga-tjanster-nyttjas-fullt-ut/ men kan inte se hur informationssäkerhetsaspekter över huvud taget har tagits upp (de finns inte med bland risker). Därför skulle jag gärna vilja veta 1) vilka riskanalyser och informationsklassningar som gjorts för de tjänster som kalkylen gäller 2) vilken ekonomisk beräkning som gjorts för de säkerhetsåtgärder på olika nivåer som kommer att bli följden av ett införande. Tacksam för svar!
Det svar jag fick var föga tillfredsställande:
Hej!
Tack för din fråga. Hoppas att nedanstående ger svar på dina frågor.
Nyttokalkylerna fokuserar på vilka vinster som Ineras kunder kan förvänta sig vid användande av respektive tjänst. De tjänster som nämns i artikeln är befintliga tjänster där Ineras interna kostnader för kontinuerlig anpassning av säkerhet, arkitektur, juridik, tillgänglighet etc är inräknat i det pris som kunden får betala. Riskanalyser och Informationsklassificering är en del av Ineras ledningssystem. När det gäller risker som kan uppkomma vid anslutningen av exempelvis ett nytt journalsystem till tjänsten e-remiss bör den anslutande kunden genomföra en riskanalys gällande sitt eget system.
I nyttokalkylen har vi tagit höjd för kommunens eget arbete genom att ta med kostnader för att ta fram interna rutiner för användning av tjänsterna.
Summa summarum får alltså kunderna göra sina säkerhetsanalyser och därefter själva räkna ut sina egentliga kostnader medan Inera presenterar hypotetiska nyttor. En ganska skev balans kan man tycka. Dessutom finns en stor risk att säkerheten glöms bort tills det är för sent.
Dagens digitaliseringskultur har hamnat i en olycklig sax där ena skänkeln är dessa återkommande uppmålade framtidsscenarion som framställs som verkliga och den andra avsaknaden av systematisk utvärdering av genomförda projekt och utredningar.
Jag är en kulturellt intresserad människa som gärna tar del av fiktion i bild, text och musik men som hellre vill ha samhällsekonomiska beräkningar faktabaserade än fiktiva. Utan att skapa ett falskt vi som i "vi är många som delar denna uppfattning" så tror jag faktiskt att digitaliseringen skulle må bra av en mer eftersinnande process där man också använder vunna erfarenheter för framtida satsningar.
